Idag var det strålande sol och inte ett moln på himlen, så självklart måste man passa på att ge sig ut när det är så bra väder.
Rulle fick stå ute och bli borstad, och jag tror han både njöt och led lite av värmen som solen avgav. Jag längtar till den dagen han slutar fälla, måste jag erkänna. För just nu kan man ta tre rykt-tag med en Magic Brush och den måste rensas från hår! Men jag stod ändå rätt länge och borstade igenom honom ordentligt där ute i solen. Vi har inte ridit ut mer än en liten vända i skogen nära stallet med mamma i led sedan vi tog hem honom. Så idag var det första gången vi red ut helt själva i området där han står uppstallad nu. Förvisso blev det bara fram och tillbaka på grusvägen i runt 30 minuter, och därefter plockade vi upp mamma från stallet och gick runt den vanliga lilla vändan. Men det blev bra träning ändå, både för mig och honom. Halvvägs bort på grusvägen började han stirra lite, och ville inte gå längre. Jag kan inte klandra honom då det var någon slags maskin där borta, troligtvis skogsmaskin, som lät ganska högt och läskigt. Så då gjorde han vad Rulle gör; ställer sig på tvären, vägrar gå framåt och backar nästan ner i diket. Vid dessa situationer när han blir uppstressad eller inte vill gå åt ett visst håll, gäller det verkligen att veta hur han fungerar. En missuppfattning och han backar helt ner i diket och det kan gå riktigt illa till. Lyckligtvis kom det inte några bilar på vägen den stunden vi krånglade. Och efter 50 meter med någon slags konstig skänkelvikning där vi nätt och jämt lyckades undvika att hamna i diket, insåg Rulle att det var bara att ge upp och lita på mig. Då var det plötsligt inga problem att gå åt det hållet längre, men självklart fick han massor av beröm.
0 Kommentarer
Lämna ett svar. |
Om mig
Jag som driver bloggen kallas Penny och är 19 år gammal. Jag har ridit i över 10 år och har haft egen häst sedan 2010. Arkiv
Maj 2017
Kategorier
Alla
|